samt effektivt fungerande incidenthanteringsorganisationer och cyberbrottsenheter i världens alla länder. EU har varit ledande i internationell kapacitetsuppbyggnad på cybersäkerhetsområdet sedan 2013, och kopplar systematiskt dessa insatser till sitt utvecklingssamarbete. EU kommer att fortsätta att främja en rättighetsbaserad kapacitetsuppbyggnadsmodell i linje med strategin Digital4Development88. Prioriteringarna för kapacitetsuppbyggnad kommer att vara EU:s grannskap och utvecklingsländer där internetanslutningen ökar i hög takt och hoten utvecklas snabbt. EU:s insatser på detta område kommer att komplettera EU:s utvecklingsagenda mot bakgrund av Agenda 2030 för hållbar utveckling och de övergripande insatserna för institutionell kapacitetsuppbyggnad. För att förbättra EU:s förmåga att samla all gemensam sakkunskap för att stödja kapacitetsuppbyggnad bör ett särskilt EU-nätverk för kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet inrättas, som sammanför utrikestjänsten, medlemsstaternas cybermyndigheter, EU-organ, kommissionens avdelningar, den akademiska världen och det civila samhället. EU-riktlinjer för kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet kommer att utformas för att ge bättre politisk vägledning och prioritera EU:s insatser för att hjälpa tredjeländer. EU kommer även att samarbeta med andra givare på detta område i syfte att undvika dubbelarbete och underlätta mer riktad kapacitetsuppbyggnad i olika regioner. 4.3 Samarbete mellan EU och Nato Genom att bygga vidare på de viktiga framsteg som redan har gjorts kommer EU att fördjupa sitt samarbete med Nato om cybersäkerhet, hybridhot och försvar enligt den gemensamma förklaringen av den 8 juli 201689. Några av prioriteringarna är att främja interoperabilitet genom enhetliga krav och standarder för cyberförsvar, stärka samarbetet om träning och övningar och att harmonisera utbildningskraven. EU och Nato kommer även att främja forskning om cyberförsvar och samarbete om innovation, samt bygga vidare på det gällande tekniska arrangemanget för informationsutbyte om cybersäkerhet mellan sina respektive cybersäkerhetsorgan90. Den senaste tidens gemensamma insatser för att motverka cyberhot, särskilt samarbetet mellan EU:s gemensamma enhet för hybridhot och Natos Hybrid Analysis Branch, bör utökas ytterligare för att stärka resiliensen och svarsåtgärderna vid cyberkriser. Ytterligare samarbete mellan EU och Nato kommer att främjas genom cyberförsvarsövningar, med deltagande av utrikestjänsten, andra EU-enheter och de relevanta motparterna i Nato, bland annat Natos Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn. För första gången kommer Nato och EU att genomföra parallella och samordnade övningar till svar på ett hybridscenario, där Nato tar ledningen 2017 och EU ansvarar på liknande sätt 2018. Nästa rapport om samarbetet mellan EU och Nato, som ska läggas fram för de respektive rådskonstellationerna i december 2017, kommer att vara ett tillfälle att överväga möjligheterna att ytterligare utöka samarbetet, särskilt genom att säkerställa gemensamma, säkra och robusta kommunikationskanaler mellan alla berörda relevanta institutioner och organ, inklusive Enisa. Viktiga åtgärder  88 89 90 Göra framsteg med den strategiska ramen för konfliktförebyggande och stabilitet i cyberrymden. SWD(2017) 157. http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/07/08-eu-nato-joint-declaration/. Cert-EU och Natos Computer Incident Response Capability (NCIRC). 20

Select target paragraph3

Connect to a paragraph
Connect to an entity
Disable highlights
Add to table of contents