samt effektivt fungerande incidenthanteringsorganisationer och cyberbrottsenheter i världens
alla länder.
EU har varit ledande i internationell kapacitetsuppbyggnad på cybersäkerhetsområdet sedan
2013, och kopplar systematiskt dessa insatser till sitt utvecklingssamarbete. EU kommer att
fortsätta att främja en rättighetsbaserad kapacitetsuppbyggnadsmodell i linje med strategin
Digital4Development88. Prioriteringarna för kapacitetsuppbyggnad kommer att vara EU:s
grannskap och utvecklingsländer där internetanslutningen ökar i hög takt och hoten utvecklas
snabbt. EU:s insatser på detta område kommer att komplettera EU:s utvecklingsagenda mot
bakgrund av Agenda 2030 för hållbar utveckling och de övergripande insatserna för
institutionell kapacitetsuppbyggnad.
För att förbättra EU:s förmåga att samla all gemensam sakkunskap för att stödja
kapacitetsuppbyggnad bör ett särskilt EU-nätverk för kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet
inrättas, som sammanför utrikestjänsten, medlemsstaternas cybermyndigheter, EU-organ,
kommissionens avdelningar, den akademiska världen och det civila samhället. EU-riktlinjer
för kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet kommer att utformas för att ge bättre politisk
vägledning och prioritera EU:s insatser för att hjälpa tredjeländer.
EU kommer även att samarbeta med andra givare på detta område i syfte att undvika
dubbelarbete och underlätta mer riktad kapacitetsuppbyggnad i olika regioner.
4.3
Samarbete mellan EU och Nato
Genom att bygga vidare på de viktiga framsteg som redan har gjorts kommer EU att fördjupa
sitt samarbete med Nato om cybersäkerhet, hybridhot och försvar enligt den gemensamma
förklaringen av den 8 juli 201689. Några av prioriteringarna är att främja interoperabilitet
genom enhetliga krav och standarder för cyberförsvar, stärka samarbetet om träning och
övningar och att harmonisera utbildningskraven.
EU och Nato kommer även att främja forskning om cyberförsvar och samarbete om
innovation, samt bygga vidare på det gällande tekniska arrangemanget för informationsutbyte
om cybersäkerhet mellan sina respektive cybersäkerhetsorgan90. Den senaste tidens
gemensamma insatser för att motverka cyberhot, särskilt samarbetet mellan EU:s
gemensamma enhet för hybridhot och Natos Hybrid Analysis Branch, bör utökas ytterligare
för att stärka resiliensen och svarsåtgärderna vid cyberkriser. Ytterligare samarbete mellan EU
och Nato kommer att främjas genom cyberförsvarsövningar, med deltagande av
utrikestjänsten, andra EU-enheter och de relevanta motparterna i Nato, bland annat Natos
Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn. För första gången kommer Nato
och EU att genomföra parallella och samordnade övningar till svar på ett hybridscenario, där
Nato tar ledningen 2017 och EU ansvarar på liknande sätt 2018. Nästa rapport om samarbetet
mellan EU och Nato, som ska läggas fram för de respektive rådskonstellationerna i december
2017, kommer att vara ett tillfälle att överväga möjligheterna att ytterligare utöka samarbetet,
särskilt genom att säkerställa gemensamma, säkra och robusta kommunikationskanaler mellan
alla berörda relevanta institutioner och organ, inklusive Enisa.
Viktiga åtgärder
88
89
90
Göra framsteg med den strategiska ramen för konfliktförebyggande och stabilitet i
cyberrymden.
SWD(2017) 157.
http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/07/08-eu-nato-joint-declaration/.
Cert-EU och Natos Computer Incident Response Capability (NCIRC).
20
Select target paragraph3
Connect to a paragraph
Connect to an entity
Disable highlights
Add to table of contents