För närvarande finns det ingen sektorspecifik lagstiftning för leverantörer av digitala tjänster
med säkerhets- och rapporteringskrav som är jämförbara med dem som fastställs i artikel 16 i
it-säkerhetsdirektivet och som kan beaktas vid tillämpningen av artikel 1.7 i direktivet40.
När det gäller leverantörer av samhällsviktiga tjänster omfattas för närvarande den finansiella
sektorn och särskilt sektorerna banktjänster och finansmarknadsinfrastruktur (jfr punkt 3 och
4 i bilaga II) av säkerhets- och/eller rapporteringskrav på grundval av sektorsspecifik EUlagstiftning. Detta beror på att frågan om säkerhet och sundhet i it- och nät- och
informationssystem som används av finansinstitut är en väsentlig del av de krav med
avseende på operativa risker som ställs på finansinstitut med stöd av EU-lagstiftning.
Exempel.
i) Betaltjänstdirektivet 2.
Beträffande banksektorn, och särskilt vad gäller tillhandahållande av betaltjänster som
tillhandahålls av kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013,
innehåller det så kallade betaltjänstdirektivet 241 säkerhets- och rapporteringskrav (jfr
artiklarna 95 och 96 i det direktivet).
I artikel 95.1 föreskrivs närmare bestämt att betaltjänstleverantörer ska anta lämpliga
begränsningsåtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och
säkerhetsrisker med anknytning till de betaltjänster som de tillhandahåller. Dessa åtgärder bör
inbegripa fastställande och upprätthållande av effektiva incidenthanteringsförfaranden,
däribland förfaranden för upptäckt och klassificering av allvarliga operativa incidenter och
säkerhetsincidenter. I skäl 95 och 96 i betaltjänstdirektivet 2 klargörs ytterligare vilket slags
säkerhetsåtgärder det rör sig om. Av dessa bestämmelser framgår tydligt att de föreskrivna
åtgärderna syftar till att hantera säkerhetsrisker med anknytning till de nät- och
informationssystem som används vid tillhandahållandet av betaltjänster. Dessa säkerhetskrav
kan därför anses minst motsvara verkan av motsvarande bestämmelse i artikel 14.1 och 14.2 i
it-säkerhetsdirektivet.
Vad gäller anmälningsskyldigheten fastställs i artikel 96.1 i betalningstjänstdirektivet 2 en
skyldighet för betaltjänstleverantörer att utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga
myndigheten om allvarliga säkerhetsincidenter. På ett sätt som kan jämföras med artikel 14.5 i
it-säkerhetsdirektivet åläggs den behöriga myndigheten genom artikel 96.2 i
betalningstjänstdirektivet 2 att informera de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater,
om incidenten är av relevant för dem. Denna skyldighet innebär samtidigt att rapporteringen
av säkerhetsincidenter måste omfatta information som gör det möjligt för myndigheterna att
bedöma de gränsöverskridande verkningarna av en incident. Genom artikel 96.3 a i
40
Detta påverkar inte sådan anmälan av en personuppgiftsincident till tillsynsmyndigheten som omfattas av
artikel 33 i den allmänna dataskyddsförordningen.
41
Direktiv (EU) 2015/2366, EUT L 337, 23.12.2015, s. 35.
38
Select target paragraph3
Connect to a paragraph
Connect to an entity
Disable highlights
Add to table of contents