Vilka är hoten och riskerna?
Skr. 2016/17:213
Hot- och riskskalan inom det informationsteknologiska området spänner
från mindre omfattande risker för den enskilde individen till väl
planerade och med precision riktade angrepp mot vitala delar av
samhällets funktionalitet. Olika former av störningar i mjuk- eller
hårdvara eller störningar i driftmiljö är vanligt förekommande. Yttre
fysiska händelser som t.ex. bränder, avgrävda kablar, översvämningar
eller solstormar utgör också en del av hotbilden.
I princip alla, såväl privatpersoner som näringsliv och offentlig
verksamhet, som är anslutna mot internet är i dagsläget utsatta för risker
eftersom det ständigt pågår intrångsförsök mot internetanslutna system.
Den här typen av massangrepp är ofta mer eller mindre slumpartade. Ett
exempel på detta är den stora ökningen av bedrägerier och
identitetsstölder som sker via internet. Enligt Brottsförebyggande rådet
(Brå) visar statistik att brottslighet med it-inslag (datorbedrägeri,
bedrägeri med hjälp av internet, dataintrång samt internetrelaterade
barnpornografibrott) har ökat med 949 procent mellan 2006 och 2015
(2016:17). Den som ansvarar för ett it-system måste utgå från att intrång
och attacker kan lyckas, trots att en stor mängd faktiskt avvärjs. Riktade
intrång och attacker kan utföras av enskilda individer, grupper av
individer, icke-statliga organiserade grupper eller stater och
statsunderstödda aktörer.
Det möjliga agerandet av stater, statsunderstödda aktörer eller andra
aktörer med liknande förmåga utgör det allvarligaste informations- och
cybersäkerhetshotet mot Sverige. Dessa kvalificerade angripare har
förmåga, resurser och uthållighet att utarbeta och använda avancerade
metoder. Cyberattacker och olika former av intrång i it-system kan
utgöra ett separat antagonistiskt hot såväl som ett av flera politiska och
militära maktmedel. Spionage och angrepp från statliga och
statsunderstödda aktörer mot skyddsvärd verksamhet i Sverige eller mot
svenska intressen i utlandet kan exempelvis syfta till att tillskansa sig
information om svenska ekonomiska intressen, svenska företag, svensk
forskning, svensk försvarsförmåga och planering, våra säkerhetspolitiska
avsikter, samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.
Dolda intrång och attacker kan användas i syfte att förbereda för
sabotage mot kritisk infrastruktur i fredstid. Det kan också användas
öppet som ett verktyg under främst inledande skeden vid militära
insatser. Cyberattacker kan få stora konsekvenser för samhällsviktiga
funktioner och kritiska it-system på samma sätt som ett konventionellt
väpnat angrepp och kan därför i vissa fall vara att betrakta som ett väpnat
angrepp.
Angrepp kan även riktas mot våra grundläggande värden och de
demokratiska funktionerna i samhället, t.ex. genom desinformation och
påverkanskampanjer. Desinformation kan användas för att avsiktligt
sprida osanna eller vilseledande uppgifter i syfte att påverka människors
attityder, ställningstaganden och handlande i en viss riktning. En
påverkanskampanj är centralt styrd samtidigt som ett brett spektrum av
metoder kan användas, såväl öppna som dolda, varav dataintrång och
andra cyberattacker kan utgöra en delmängd. Den kan också inkludera
politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära maktmedel. Spridande
7
Select target paragraph3
Connect to a paragraph
Connect to an entity
Disable highlights
Add to table of contents