Vilka är hoten och riskerna? Skr. 2016/17:213 Hot- och riskskalan inom det informationsteknologiska området spänner från mindre omfattande risker för den enskilde individen till väl planerade och med precision riktade angrepp mot vitala delar av samhällets funktionalitet. Olika former av störningar i mjuk- eller hårdvara eller störningar i driftmiljö är vanligt förekommande. Yttre fysiska händelser som t.ex. bränder, avgrävda kablar, översvämningar eller solstormar utgör också en del av hotbilden. I princip alla, såväl privatpersoner som näringsliv och offentlig verksamhet, som är anslutna mot internet är i dagsläget utsatta för risker eftersom det ständigt pågår intrångsförsök mot internetanslutna system. Den här typen av massangrepp är ofta mer eller mindre slumpartade. Ett exempel på detta är den stora ökningen av bedrägerier och identitetsstölder som sker via internet. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) visar statistik att brottslighet med it-inslag (datorbedrägeri, bedrägeri med hjälp av internet, dataintrång samt internetrelaterade barnpornografibrott) har ökat med 949 procent mellan 2006 och 2015 (2016:17). Den som ansvarar för ett it-system måste utgå från att intrång och attacker kan lyckas, trots att en stor mängd faktiskt avvärjs. Riktade intrång och attacker kan utföras av enskilda individer, grupper av individer, icke-statliga organiserade grupper eller stater och statsunderstödda aktörer. Det möjliga agerandet av stater, statsunderstödda aktörer eller andra aktörer med liknande förmåga utgör det allvarligaste informations- och cybersäkerhetshotet mot Sverige. Dessa kvalificerade angripare har förmåga, resurser och uthållighet att utarbeta och använda avancerade metoder. Cyberattacker och olika former av intrång i it-system kan utgöra ett separat antagonistiskt hot såväl som ett av flera politiska och militära maktmedel. Spionage och angrepp från statliga och statsunderstödda aktörer mot skyddsvärd verksamhet i Sverige eller mot svenska intressen i utlandet kan exempelvis syfta till att tillskansa sig information om svenska ekonomiska intressen, svenska företag, svensk forskning, svensk försvarsförmåga och planering, våra säkerhetspolitiska avsikter, samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Dolda intrång och attacker kan användas i syfte att förbereda för sabotage mot kritisk infrastruktur i fredstid. Det kan också användas öppet som ett verktyg under främst inledande skeden vid militära insatser. Cyberattacker kan få stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritiska it-system på samma sätt som ett konventionellt väpnat angrepp och kan därför i vissa fall vara att betrakta som ett väpnat angrepp. Angrepp kan även riktas mot våra grundläggande värden och de demokratiska funktionerna i samhället, t.ex. genom desinformation och påverkanskampanjer. Desinformation kan användas för att avsiktligt sprida osanna eller vilseledande uppgifter i syfte att påverka människors attityder, ställningstaganden och handlande i en viss riktning. En påverkanskampanj är centralt styrd samtidigt som ett brett spektrum av metoder kan användas, såväl öppna som dolda, varav dataintrång och andra cyberattacker kan utgöra en delmängd. Den kan också inkludera politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära maktmedel. Spridande 7

Select target paragraph3

Connect to a paragraph
Connect to an entity
Disable highlights
Add to table of contents